Vart tog 2015 vägen, vad hände egentligen?

Ibland, eller som hos Johansson mpe oftast, överträffar verkligheten förväntningarna.

2015 var tänkt att vara en liten mellansäsong där vi lär oss de nödvändiga grunderna om våra nya blå högpotenta tävlingsmaskiner, utan att räkna med att prestera några resultat. Samtidigt fick vi några nya förare att arbeta med, 2014 års Svenske mästare Robert Kvarnström, Johan Edlund och Mikael Persson. Tillsammans med Jakob Mörhed blev detta en väldigt bra stomme där förarna verkligen gav 100% hela tiden.

Redan från de första vintercup-tävlingarna där Robert Kvarnström vann i princip varje race började funderingarna komma över hur hundan kan det gå så bra med så mycket nya saker att arbeta med?

Säsongen fortsatte i samma linje med den ena segern efter den andra, oavsett om det var i Vintercuper eller SM, dessutom körde Mikael Persson nästan sjukligt bra även i VM och började även rada upp seger på seger under säsongen.

Skall man sammanfatta säsongen kan man säga att förarna var de som gjorde bäst ifrån sig, SM-titeln till Johan Edlund –Yamaha WR250F, VM-titeln till Mikael Persson –Yamaha YZ125, EM-bronset till Jakob Mörhed –Yamaha WR250F. Dessutom är jag väldigt stolt över vår skadade Superhero Robert Kvarnström som lite oturligt skadade korsbanden i knät. Själv hade jag full fart på både instruktionsmanualer och färgsprutor och kunde känna mig mera redo dag för dag.

Hur hundan kunde allt gå så bra under säsongen då?

Persson 1
Enkelt svar, bästa maskinmaterialet och helt underbara människor runtomkring!

Ett jättestort tack till alla som var med under resan, men ett speciellt tack till alla i Yamahafamiljen, Erik och Lasse på Orlen Oil, CrossPro, DBC, Polisport, RK, Scott, SOS, Supersprox, TwinAir, Arne och Rut och alla andra delaktiga.

Mvh Joakim.